Precis som barn plockar upp ordförråd från samtalen omkring sig plockar de upp tidiga matematiska idéer från hur vuxna pratar. Att räkna trappstegen, jämföra två högar eller märka att en strumpa saknas är alla små stunder av matematik.
Vad forskningen pekar på
I en studie där familjer spelades in i hemmet varierade mängden talprat som föräldrar använde med barn mellan 14 och 30 månader enormt, och mer talprat hängde samman med bättre förståelse av räkneord vid nästan fyra års ålder.
En uppföljande analys fann att visst prat betydde mer än annat: att räkna eller benämna mängder av föremål som barnet kunde se, särskilt större mängder på fyra till tio, hade starkast samband med senare förståelse av ”hur många”.
Studierna visar samband, inte bevis på orsak, men det praktiska budskapet är milt och kostar lite.
Enkla sorters matematikprat
- Räkna och benämna: ”Titta, fem ankor. Ett, två, tre, fyra, fem.”
- Jämföra: ”Vem har flest? Vilken är tyngst? Vilken är längst?”
- Förändrade antal: ”Vi hade sex kex, nu är det fyra.”
- Läge och form: ”Bollen rullade under det runda bordet.”
- Tid och ordning: ”Först skorna, sedan jackan, sist mössan.”
Få in det i en vanlig dag
Måltider, handling, badstunder och påklädning är fulla av tal och jämförelser.
Brädspel med en numrerad bana är en annan naturlig källa; i ett experiment kom förskolebarn från låginkomstfamiljer som spelade ett enkelt linjärt brädspel med tal under fyra pass på 15 minuter i kapp med mer välbärgade jämnåriga när det gällde att uppskatta var tal hamnar på en tallinje.
Tonen betyder lika mycket som orden
Håll det som ett samtal, inte ett förhör. Undra högt (”jag undrar hur många trappsteg det är”) och bjud in barnet. Om du själv känner dig mindre säker på matematik går det bra: vardagligt matematikprat kräver ingen expertis, bara att man lägger märke till saker.