För små barn är addition att ”lägga ihop” eller att ”en till kommer”, och subtraktion är att ”ta bort” eller att ”några går”. De kan lösa de här små problemen med leksaker långt innan de möter tecknen + och −.
Vardagen är full av dem: kex som äts upp, gäster som kommer, leksaker som delas. Att prata om vad som händer är början på matematiskt tänkande.
Vad vägledningen säger
Development Matters beskriver tre- och fyraåringar som löser vardagliga matteproblem med tal upp till fem. För femåringar nämns att förstå ”en mer än eller en mindre än”, att utforska hur talen upp till 10 är uppbyggda och att automatiskt kunna talkamraterna för talen 0 till 5 och några till 10.
Så brukar det utvecklas
Barn börjar ofta med att räkna allt: tre leksaker, två leksaker, och sedan alla fem från ett. Senare börjar de från det större talet och räknar vidare: ”tre … fyra, fem”. Minus börjar ofta med att ta bort saker och räkna det som är kvar.
Education Endowment Foundations vägledning om tidig matematik rekommenderar föremål, bilder och fingrar för att utforska sådana idéer, och att prata om det man ser. Fingrar är inget fusk; de är ett naturligt verktyg.
Aktiviteter att prova
- Berättelsetal: ”Två nallar har picknick. En till kommer. Hur många nu?” Spela upp det.
- Göm och visa: lägg fram fem knappar och göm några under en kopp. Hur många gömmer sig?
- Kexmatte: tre kex, du äter ett. Hur många är kvar? (Riktiga mellanmål hjälper.)
- Busshållplatsen: leksaker kliver på och av en kartongbuss. Räkna vilka som åker vid varje hållplats.
- Femmor med två händer: visa fem fingrar på olika sätt, fyra och ett, tre och två.
Håll pressen låg
Följ barnets takt och håll talen små i början. Om barnet räknar allt från ett är det helt i sin ordning; att räkna vidare kommer med tiden. Fråga hellre ”Hur kom du fram till det?” än ”Vad blir svaret?” och njut av de olika sätt barnet hittar.